justinbieberonedirectionnovell.blogg.se

I Tidigare Kapitel:

När filmpremiären var slut åkte vi hem till hotellet i limousinen. Ingen sa någonting på hela hemresan vilket jag antog varför att alla var trötta, det var i alla fall jag. När vi kom fram till hotellet gick vi direkt och lade oss för att vi ska upp tidigt i morgon och flyga vidare till nästa ställe, nämligen Paris. Jag och Niall kröp upp tätt intill varandra i en utav de sköna sängarna. Vi somnade båda två nästan direkt efter att vi lagt oss ner. Niall höll om mig bakifrån, det var så mysigt. Så sov vi enda tills vi slog upp ögonen dagen efter. 

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Nialls Perspektiv:

Jag vaknade av att jag hörde att duschen var igång och förstod att det var Rosie. Jag tog min kollade på klockan och såg att den var sju på morgonen. Om två timmar så ska vi åka till Paris. Det kommer bli grymt kul, det var längesedan vi var där.  Mitt upp i allt så kom jag och tänka på filmpremiären igår. Jag undrar om Rosie tyckte att det blev för mycket med alla fans och fotografer. Jag var i alla fall glad över att jag fick visa att hon är min.

”Är du vaken Niall?” hörde jag Rosie ropa från badrummet.

”Haha, ja det är jag. Kan du inte komma hit? Det är faktiskt två timmar kvar tills vi ska åka.”

”Jag kommer snart, jag ska bara sminka klart mig”

”Du behöver inget smink, du är vacker som du är!”                      

”Tack babe, men jag måste” skrattade Rosie till svar.

Medans Rosie sminkade sig så gick jag upp ur sängen till min väska och tog på mig en svart V-ringad t-shirt och ett par ljusa jeans. Medans jag stod och tog på mig mina kläder så plingade Rosies IPhone till.

”Niall, om det var min kan du kolla vem det var?” Frågade Rosie lugnt

”Klart jag kan, och ja det var din”

När jag läste vem det var ifrån så stod det ”Kristoffer”. Vem är det och vad vill han Rosie? Jag låste upp mobilen och läste meddelandet

 ”Haha, så du hänger efter den där blonda saken nu. Jag har sett alla bilder på er överallt. Är du säker på att han kommer vilja ha dig när han ser vad du har gjort mot dig själv. Låt han inte kolla på din arm.  Kan du inte komma hem till New York, kom tillbaka till mig. Jag kommer inte hata dig för det du har gjort eftersom det var mitt fel att du gjorde det, haha! Jag saknar dig bitch.//Kristoffer”

Vad fan mena han med det där. Vad har Rosie gjort som hon inte har berättat för mig?  En orolig känsla spred sig i hela min kropp. Rosie kom ut från badrummet, hon hade på sig ett par ljusa jeans shorts, ett linne och en kofta över det.

”Niall? Vem var det?" Frågade Rosie sockersött

”Ta av dig din kofta och visa mig din arm” snäste jag tillbaka

”Nej jag vill inte. Ge mig min IPhone!”

”Rosie, visa mig din arm, NU!”

”Fattar du trögt eller? Jag vill inte! Ge mig min IPhone nu Niall!"

”Här, förlåt babe” ursäktade jag mig.

Jag höll om Rosie medans hon läste meddelandet. Hon såg orolig ut, vilket gjorde mig ännu mer orolig.

”Förlåt Niall, det är mitt ex. Jag hatar honom mest av allt! Han överdriver lyssna inte på honom!” sa Rosie snabbt

”Okej” svarade jag tyst tillbaka.

Jag la mina händer på Rosies kinder och hon tänkte precis kyssa mig när jag slet av henne koftan. Rosie fick panik och försökte slita sig ur mitt grepp, hon lyckades inte dock. På Rosies högra underarm, nästan uppe vid armhålan och ner till armbågen så hade hon en massa ärr och nya skur märken. Varför hade jag inte sett dom igår på filmpremiären och alla andra gånger vi har varit med varandra?

”Rosie, vad fan har du gjort?!” skrek jag till henne

”Niall, det här var innan sommarlovet.” svarade hon tyst tillbaka med gråten i halsen.

”Vad har gjort så att du har mått såhär dåligt?!” frågade jag henne medans tårarna rann ner för mina kinder. Att se Rosie gråta och att se vad hon har gjort mot sig själv var det värsta jag har varit med om.

”Måste jag säga det nu?” sa Rosie tyst medans hon grät

”Ja, det måste du. Jag vill veta innan vi åker till Paris. Planet går om en timme. Vi ska lämna hotellet om en halvtimme, så berätta nu. Jag är din pojkvän, jag har rätt att veta.”

”Du överdriver Niall.” svarade Rosie tyst

”Överdriver?! Är du seriös med mig?! Du är sönder skuren på ett ställe på din arm och du tycker att jag överdriver?”

”Förlåt. Men det är Kristoffer” började hon tyst

”Jaha, vad har han gjort dig?”

”Vi hade varit tillsammans i en vecka. Den dagen så var jag på väg hem från skolan, jag hade mina hörlurar på mig så jag hörde ingenting. Helt plötsligt blev jag puttad bakifrån och när jag skulle resa mig upp från backen så såg jag att det var Kristoffer som hade puttat mig. När jag skulle resa mig upp så försökte han ta av mina kläder, men jag kämpade emot hela tiden. Tillslut så gav han upp. Det var då jag trodde att han skulle gå men han tog fram en kniv istället. Jag blev jätte rädd och jag visste inte vad jag skulle göra. Jag låg där på backen och skrek medans jag försökte kämpa emot. När jag tillslut inte orkade mer så gav jag upp. Jag trodde att jag skulle dö. När jag släppte taget om Kristoffers händer så stack han kniven i mitt lår. Precis när han skulle sticka den i magen på mig så kom det en stor grov man och drog bort honom. Jag vet inte vart han kom ifrån men han räddade mitt liv.” sa Rosie medans tårarna rann ner för hennes kinder

Jag kollade på Rosies lår och såg ärret efter kniven. Det gjorde mig förbannad. Hur fan kunde han göra så mot Rosie. Jag är glad över att hon flyttade från New York och att Rosie inte är i Kristoffers närhet. Jag kollade på henne och sa ”Rosie, jag är så ledsen. Jag vet inte vad jag ska säga. Du behöver inte vara orolig längre. Du är trygg här med mig. Jag kommer aldrig göra illa dig. Snälla gör inte illa dig själv något mer bara” sa jag medans jag kollade på Rosies ärr.

”Jag lovar dig Niall, jag kommer aldrig mer göra om det. Jag vill inte känna den smärtan igen.” svarade hon tyst

”Rosie..”

”Förlåt” sa Rosie tyst medans några tårar fortfarande rann ner för hennes kinder

"i'm Sorry"

”Kom igen nu babe, vi måste gå ner till lobbyn nu. Vi ska träffa de andra där om fem minuter. Sen ska vi till flygplatsen.” Sa jag snabbt medans jag kysste henne på pannan.

Rosies Perspektiv:

Nu sitter vi på planet. Jag kan inte fatta att jag ska få åka till Paris. Jag kollade på Carro. Hon märkte att jag hade gråtit så hon pekade lite diskret att vi skulle gå bort från soffan som vi satt i. Jag måste bara få säga att killarnas Privat plan är sjukt snygg. Det finns en tv, en soffa, vanliga säten och massa mer! Jag reste mig upp ur soffan och jag fick en orolig blick av Niall men jag gick ändå. När han såg att Carro följde med efter så tror jag att han fattade.

”Rosie, hjärtat? Vad har hänt?” Frågade Carro

”Jag fick ett sms av Kristoffer i morse” Svarade jag tyst och visade Carro smset

”Åh nej, säg inte att Niall fick se dina ärr?” Sa Carro

”Jo, han såg”

”Oj, hur reagera han? Varför har du gråtit?

”För han ville veta varför jag hade gjort det”

”Okej, jag finns alltid om du vill prata vännen” Sa Carro och log

Jag log tillbaka och kramade om henne. Vad skulle jag ha gjort utan henne? Jag och Carro gick bort till killarna. Jag satte mig i Nialls knä och han la armarna runt mig och viskade ”Babe, du kommer alltid att vara min” jag log stort och kysste honom.

Justins Perspektiv:

”Äntligen så är vi framme i Paris” utbrast Harry när vi landat.

”Klockan är tolv nu, konserten börjar klockan sju. Så det är bäst att vi åker till arenan nu så vi kan planera lite” Sa Liam till killarna

När vi kom fram till arenan så gick killarna till några andra killar som skulle fixa med ljudet, ljuset och allt sånt. Jag, Carro och Rosie fick gå in i ett annat rum medans de andra var ute vid scenen.

”Vad är det egentligen? Jag såg på planet att både du och Niall hade gråtit Rosie, vad har hänt?” Fick jag ur mig snabbt

”Berätta Rosie, du kan lita på Justin. Jag lovar” log Carro

Rosie berättade allt och visade hennes arm. Gud vad hemskt att hon har varit med om det där. Det är tur att hon är med Niall nu, han kommer behandla henne som man ska.

Carolines Perspektiv:

När konserten var slut så åkte vi till hotellet vi skulle bo på. Alla var helt slut så vi bestämde oss för att gå och lägga oss. Justin skulle tydligen upp tidigt imorgon också för han skulle på en intervju. Justin låg och höll om mig. Jag var helt säker på att han hade somnat när han plötsligt frågade ”Hur reagera du när du fick reda på det som hade hänt Rosie?”

”Jag blev väldigt ledsen. Hon ringde mig när hon låg på sjukhuset eftersom kniven hade kommit ganska långt in i hennes lår.” Svarade jag tyst tillbaka med gråten i halsen.

”När började hon skära sig?”

”När hon kom hem från sjukhuset. När jag fick syn på det så hade hon sådär mycket som hon har nu. Hon lovade mig att aldrig mer göra det eftersom hon hade sådär många. Hon har inte gjort något mer sen dess och hon kommer inte göra det heller”

”Vad bra. Du får aldrig skära dig Caroline. Lova mig det!” Sa Justin allvarligt

”Jag lovar”

”Vänd dig om babe”

När jag vände mig om så pressade Justin hans läppar mot mina. ”Jag gillar dig väldigt mycket Carro” viskade Justin mot mina läppar. ”Jag gillar dig med Justin” svarade jag glatt tillbaka.

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Kapitel 9, hope you like it! Kommentera gärna!